Vad är en blandfond?

En blandfond är i praktiken en 2-i-1-portfölj som äger både aktier och räntepapper. Resultatet blir ofta mindre svängigt än en aktiefond – men med högre potential än en ren räntefond.

Så här funkar fördelningen: vissa blandfonder håller en fast allokering, till exempel 60 % aktier och 40 % räntor, och justerar tillbaka dit när marknaden dragit iväg. Andra har ett flexibelt spann – ofta någonstans kring 30–70 % aktier – där förvaltaren får öka eller minska aktiedelen beroende på läget.

För dig betyder det en balanserad risk: mjukare rörelser än en ren aktiefond men inte lika stabilt som rena räntor. Om fonden är aktivt förvaltad eller mer indexnärapåverkar både arbetssätt, kostnader och hur snabbt risken justeras över tid – läs mer om det i vår guide om skillnaden mellan aktiv och passiv förvaltning. Ett enkelt exempel: stiger aktier mycket i en 60/40-fond blir aktiedelen för stor – då väger förvaltaren ner till målvikt igen, så du slipper göra jobbet själv.

Aktier har historiskt gett högre avkastning men också större svängningar, medan räntor ger lägre – men stabilare – utveckling. En blandfond hamnar därför mitt emellan. Mer aktier ⇒ högre risk och högre möjlig avkastning; mer räntor ⇒ lugnare resa men lägre förväntad avkastning.

• Andel aktier i mandatet (t.ex. 60/40 jämfört med 30–70 % aktier) styr svängningarna mest.
• Typ av räntor påverkar risk: kort/lång löptid (duration) och stats- vs företagsobligationer (kreditrisk).
• Ombalansering och om fonden är aktiv/indexnära påverkar hur snabbt risken justeras över tid.

Har du längre sparhorisont kan en högre aktieandel vara rimlig; för mål inom några år behövs ofta mer räntor. Vill du se effekten över tid – testa vår ränta på ränta sparkalkylator och hur ränta på ränta påverkar utfallet.

Titta alltid på förvaltningsavgift och total årlig kostnad (TER/årlig avgift). Blandfonder kostar ibland mer än enkla indexupplägg, vilket betyder att förvaltaren behöver skapa tydligt mervärde – annars äter avgifterna av din avkastning över tid.

I praktiken betalar du en löpande avgift för själva förvaltningen. Vissa fonder kan även ha prestationsbaserad avgift om de slår ett mål, och fond-i-fond-upplägg kan innebära kostnader både i den överliggande fonden och i de underliggande. Transaktioner inne i fonden och eventuell valutaväxling påverkar också nettoavkastningen, även om det inte alltid syns direkt i prislistan.

En enkel tumregel när två blandfonder liknar varandra: välj alternativet med lägre total årlig kostnad. Väljer du en dyrare, aktivt förvaltad fond bör det finnas en tydlig strategi och historik som motiverar priset.

Fördjupning: vad är en förvaltningsavgift?.

En blandfond ger enkelhet: aktier + räntor i en fond, jämnare resa och automatisk ombalansering – smidigt om du vill hålla sparandet enkelt (t.ex. i ISK/kapitalförsäkring).

Nackdelen är pris och kontroll: du betalar oftast mer än för en egen mix av billiga indexfonder och kan inte finjustera fördelningen; i flexibla mandat kan risken dessutom variera över tid.

En blandfond passar när du vill ha ett smidigt helhetsgrepp med medelrisk – t.ex. för sparmål på 3–10 år eller som lugnare del av pensionssparandet när du vill slippa finjustera själv.

Vill du styra risken mer själv kan du i stället kombinera en indexfond eller globalfond med en räntefond i valfri andel.