Så väljer du rätt fonder för dina mål

Att välja rätt fonder handlar om att utgå från ditt sparmål och din tidshorisont. Därifrån bestämmer du en lämplig risknivå – alltså hur mycket som ska placeras i aktiefonder kontra räntefonder. Nästa steg är att avgöra om du vill ha aktiv eller passiv förvaltning och alltid jämföra avgifterna.

För de flesta sparare räcker det med 2–5 fonder – ofta en globalfond som bas, kompletterad med en Sverigefond och eventuellt en räntefond. Kom igång med månadssparande och se över fördelningen ungefär en gång per år.

De flesta portföljer byggs på en kombination av tre vanliga fondtyper. Här är en snabb överblick över hur de används:

• Global indexfond – ger bred spridning över tusentals bolag världen över, ofta till väldigt låg avgift. Rekommenderas som bas i de flesta portföljer.
• Sverigefond – kompletterar globalfonden med svenska bolag och exponering i SEK. Ger ofta högre koncentration och därmed något större risk.
• Räntefond – minskar svängningarna i portföljen och passar bra för kortare sparmål (inom 3–5 år) eller som en tryggare stabilisator.

Vill du fördjupa dig mer i hur dessa fungerar? Läs vår guide om globalfonder.

Fondavgiften är en av de få faktorer du själv kan påverka. Även en skillnad på några tiondelar i total årlig kostnad kan på lång sikt ge stora effekter på ditt sparande.

Exempel: Om du sparar 1 000 kr i månaden i 20 år och får 7 % avkastning per år blir slutvärdet ca 490 000 kr med en avgift på 0,2 %. Med en avgift på 1,5 % blir slutvärdet istället ca 420 000 kr. Skillnaden – över 70 000 kr – hamnar i avgifter i stället för i din ficka.

Som tumregel är det klokt att ha billiga indexfonder som bas. Välj endast aktivt förvaltade fonder när strategin är tydlig och du tycker att den högre avgiften är värd den potentiella avkastningen.

En passiv indexfond följer ett marknadsindex och har därför mycket låga avgifter. Det gör dem svåra för aktivt förvaltade fonder att slå över tid, särskilt efter att avgifter dragits av.

Aktiva fonder innebär att en förvaltare försöker välja ut vinnare och slå index. De kan både ge högre avkastning och underprestera – och avgiften är ofta betydligt högre.

Läs mer i vår guide om skillnaden mellan aktiv och passiv förvaltning.

Din tidshorisont – alltså hur länge pengarna ska vara investerade – är avgörande för hur mycket risk du kan ta. Ju längre tid du sparar, desto mer aktier kan portföljen innehålla eftersom svängningarna hinner jämnas ut.

• Kort sikt (under 3 år): välj främst räntefonder som ger stabilitet och minskar risken för stora värdefall.
• Medellång sikt (3–10 år): kombinera aktiefonder och räntefonder för att balansera risk och avkastning.
• Lång sikt (10+ år): högre andel aktiefonder ger bäst chans till hög avkastning över tid, även om värdet kan svänga på vägen.

Tumregel: ju längre sparhorisont du har, desto större andel aktier kan du välja – och tvärtom.

För de flesta sparare fungerar en globalfond bäst som bas. Den ger automatiskt spridning mot tusentals bolag världen över och i flera olika valutor – enkelt och billigt i ett enda paket.

En Sverigefond kan vara ett bra komplement om du vill ha mer hemmaplansexponering, investera i kända svenska bolag och samtidigt minska valutarisken något. Nackdelen är att portföljen blir mer koncentrerad till ett litet antal bolag och en enda marknad.

Du kan även välja valutasäkrade globalfonder för att slippa svängningar från valutakurser på kort sikt – men sparar du långsiktigt behövs det oftast inte.

Många sparare vill att pengarna ska arbeta på ett sätt som också är bra för samhället och miljön – då kan en hållbarhetsfond (SRI/ESG) vara ett alternativ. Titta därför på fondens hållbarhetspolicy, vilka branscher den exkluderar (t.ex. tobak, vapen, fossila bränslen) och hur den klassas enligt EU:s hållbarhetsnivåer.

Vissa fonder jobbar dessutom aktivt med att påverka bolag genom ägarstyrning, medan andra helt enkelt väljer bort vissa sektorer.

Kom ihåg att avgift och strategi fortfarande är avgörande för din avkastning – välj en fond som kombinerar hållbarhet med rimliga kostnader.

När du sparar till barn eller barnbarn är tiden oftast på din sida. En lång sparhorisont gör att en hög andel aktiefonder (t.ex. en global indexfond som bas) brukar vara mest lönsamt över tid. Det ger möjlighet till god avkastning även om värdet svänger på kort sikt.

När uttagen börjar närma sig kan du stegvis flytta en del av pengarna till räntefonder för att minska risken för stora svängningar precis innan pengarna ska användas.

En vanlig strategi är att kombinera globalfond med en mindre andel Sverigefond för extra hemmaplansexponering.

Tänk också på kontovalet: ISK är enkelt och billigt, medan en kapitalförsäkring kan passa bättre om du vill kunna styra när och hur pengarna betalas ut.

Här är tre enkla portföljförslag som visar hur du kan fördela mellan aktiefonder och räntefonder beroende på risknivå och tidshorisont:

• Låg risk: 30% globalfond, 20% Sverigefond, 50% räntefond. Passar dig som vill spara tryggare på kortare sikt.
• Medelrisk: 60% globalfond, 20% Sverigefond, 20% räntefond. En balanserad portfölj för sparhorisonter på 5–10 år.
• Hög risk: 80% globalfond, 20% Sverigefond. Större svängningar, men högre förväntad avkastning på lång sikt (10+ år).

Kom ihåg att det inte finns någon ”perfekt” fördelning – anpassa portföljen efter dina mål och din egen riskvilja. Ett smart tips är att ombalansera en gång per årför att hålla rätt fördelning över tid.