Vanliga misstag med fondsparande

Många fondsparare fastnar oftast i samma fällor: man jagar fjolårets vinnare, betalar onödigt höga avgifter eller väljer en risk som inte alls passar sin sparhorisont. Andra misstag är att sprida sina pengar för dåligt (eller för mycket), sälja i panik under nedgångar, klumpspara utan plan eller helt glömma bort att ombalansera portföljen.

Det är också vanligt att man ignorerar vilken kontoform som är mest skatteeffektiv eller underskattar hur mycket hemmaplansbias och valutapåverkan kan spela in, därför är det viktigt att ta reda på om man vill spara i ett ISK, KF eller AF konto.

Nedan går vi igenom några av de vanligaste misstagen på djupet och visar hur du undviker dem för ett tryggare och mer lönsamt fondsparande.

Bara för att en fond gått starkt senaste året betyder det inte att den fortsätter så. Det är lätt att hoppa på vinnartåget när kurserna redan är högt uppe – och lika lätt att sälja i panik när det svänger nedåt. Resultatet blir oftast att man köper dyrt och säljer billigt.

Tips: utgå från en bred bas, till exempel en globalfond tillsammans med Sverigeexponering, och försök hålla en stabil fördelning i portföljen även när marknaden rör sig snabbt. Vill du läsa mer om hur du kommer igång, kika in vår sida om fonder.

Avgifter verkar små men på lång sikt äter de upp en större del av din avkastning än man lätt tror. Bara några tiondelar i högre avgift kan göra stor skillnad efter många år med ränta-på-ränta.

Tips: jämför den totala årliga kostnaden (TER). Om två fonder gör ungefär samma sak så välj den med lägre avgift. Låt gärna billiga indexfonder vara grunden i portföljen och välj aktiv förvaltning bara när du verkligen gillar upplägget och tror på det långsiktigt.

Osäker på vad avgifterna betyder? Kika i ordlistan.

Hur mycket risk du tar bör hänga ihop med hur länge du planerar att spara. Sparar du kort tid och har mycket aktier kan värdet svänga mer än du hinner hantera. Sparar du länge men har för mycket räntor riskerar du istället att få onödigt låg avkastning.

Tips: tänk ungefär så här: under 3 år – mer räntor, 3–10 år – en blandning, 10+ år – större andel aktier. Håll det enkelt och anpassa nivån efter vad som känns rimligt för dig. Vill du ha hjälp att planera? Kolla vår sida om sparande.

Många tror att de sprider risken bara genom att äga flera fonder. Men om de fonderna äger samma typer av bolag (ofta svenska och ofta stora bolag) så får du egentligen ingen större spridning alls. Då sitter du fortfarande fast i samma marknad – bara i olika förpackningar.

Tips: börja med en bred globalfond som grund. Lägg till en Sverigefond eller småbolag om du vill “krydda”, och komplettera med räntefonder för stabilitet. Vill du förstå aktier bättre i stort? Kolla sidan om aktier.

När börsen faller känns det ofta som att man måste sälja för att “rädda” det som är kvar. Problemet är att uppgångarna brukar komma när man minst anar det och om man redan har sålt då missar man återhämtningen. Det är därför många sparare får sämre resultat än själva fonden över tid.

Tips: fortsätt månadsspara även när det känns skakigt. Se till att du har en risknivå du klarar av även när marknaden går ner, och ombalansera ibland i stället för att agera på känsla. Vill du läsa mer om hur man tänker långsiktigt? Kika i vår blogg.

Att sätta in allt på en gång kan kännas smidigt, men om marknaden råkar gå ner precis efteråt kan det svida. Att tajma rätt är svårt även för proffs och det är lätt att man ångrar sig i efterhand.

Tips: sprid ut insättningarna över tid. Månadssparande gör att du köper både när det går upp och ner, vilket jämnar ut priset du betalar. Vill du se hur det kan påverka på sikt? Testa själv i vår ränta-på-ränta-kalkylator.

Det är lätt att tänka att fler fonder automatiskt betyder bättre spridning. Men ofta slutar det med att man äger olika fonder som i sin tur äger samma bolag. Då blir det bara rörigt utan att risken egentligen minskar.

Tips: håll det enkelt. För många räcker det långt med en globalfond som bas, en Sverigefond som komplement och eventuellt en räntefond för lite extra stabilitet.

Vilket konto du sparar i spelar faktiskt större roll än många tror. ISK och kapitalförsäkring brukar vara smidiga eftersom skatten är enkel och samma varje år. Sparar du i en vanlig depå däremot beskattas vinster och utdelningar när de sker, vilket kan bli dyrare över tid om du köper och säljer ofta.

Gör så här: fundera på hur du sparar. Sparar du långsiktigt och månadssparar? Då passar ISK ofta bra. Byter du fonder ofta eller vill kvitta förluster, då kan en depå vara relevant. Här kan du läsa mer om olika kontotyper.

När en del av portföljen stiger mycket i värde börjar den snabbt ta över och styra resultatet. Om exempelvis aktier har gått starkt ett tag kan de plötsligt väga mycket mer än du tänkt och då sitter du helt plötsligt med högre risk än du är bekväm med utan att du egentligen gjort något.

Gör så här: bestäm ungefär hur du vill fördela ditt sparande (t.ex. 70% aktier och 30% räntor), och justera tillbaka då och då så att du håller dig där. Du kan göra det en gång per år eller när fördelningen börjar dra iväg. Vill du slippa göra det själv kan en blandfond eller en fondrobot sköta det automatiskt.

Många sparare fastnar lätt i det som känns tryggt och nära, och väljer därför nästan bara svenska fonder. Problemet är att du då blir väldigt beroende av hur det går för just Sverige och den svenska kronan. Om kronan faller eller svensk ekonomi får det tufft, påverkar det hela ditt sparande.

Tips: blanda upp med globala fonder så att du sprider risken mellan flera marknader och valutor. Kolla gärna också om fonden är valutasäkrad eller inte. En mix av både SEK och internationella tillgångar gör sparandet mer stabilt över tid.