Vanliga misstag med fondsparande

Många fondsparare fastnar i samma fällor: man jagar fjolårets vinnare, betalar onödigt höga avgifter eller väljer en risk som inte alls passar den egna sparhorisonten. Andra misstag är att sprida sig för dåligt (eller för mycket), sälja i panik under nedgångar, klumpspara utan plan eller helt glömma bort att ombalansera portföljen.

Det är också vanligt att man ignorerar vilken kontoform som är mest skatteeffektiv eller underskattar hur mycket hemmaplansbias och valutapåverkan kan spela in.

Nedan går vi igenom de vanligaste misstagen mer ingående och visar hur du undviker dem för ett tryggare och mer lönsamt fondsparande.

Det som gick bäst förra året är sällan bäst nästa år. Du riskerar att köpa dyrt efter en uppgång och i värsta fall sälja billigt efter en nedgång – detta är ett klassiskt beteendemisstag i fondsparande.

Gör så här: bygg din portfölj på en bred bas (t.ex. global exponering och Sverige) och håll dig till din målallokering. Läs mer i vår översikt om fonder och hur du kommer igång.

Avgifter äter av din långsiktiga avkastning. En skillnad på bara några tiondelar per år kan bli stora pengar med ränta‑på‑ränta.

Gör så här: jämför total årlig kostnad (TER/årlig avgift). Om två fonder är likartade – välj den billigare. Låt billiga indexfonder vara bas och betala endast extra för aktiv förvaltning när strategin är tydlig och motiverad.

Begreppshjälp: slå upp förvaltningsavgift och andra termer.

För kort horisont med för mycket aktier = onödigt hög risk. Lång horisont med för mycket räntor = lägre förväntad avkastning än nödvändigt.

Gör så här: matcha aktie-/ränteandel efter mål: under 3 år – mer räntor; 3–10 år – blandning; 10+ år – högre aktieandel. Bygg en enkel sparplan här: sparande.

Att bara äga svenska fonder – eller många fonder som i praktiken äger samma bolag – ger sämre riskspridning och onödig bolags-/landrisk.

Gör så här: ha en global bas och komplettera med Sverige eller småbolag om du vill, samt lägg till räntefonder för stabilitet. Förstå aktiemarknaden bättre i vår sida om aktier.

Panikförsäljning gör att du missar återhämtningar – ett vanligt skäl till att avkastningen blir lägre än fondens på sikt.

Gör så här: månadsspara enligt plan, ha en fördelning du står ut med och ombalansera när vikterna drar iväg. För fler tips, kolla vår blogg.

Att sätta in allt på en gång kan bli dyrt om marknaden faller direkt efter. Tajming är svårt – även för proffs.

Gör så här: Överväg månadssparande eller att dela upp klumpsumman i flera köp och använd DCA-metoden (dollar-cost averaging). Testa effekten och olika scenarier i vår ränta på ränta sparkalkylator.

20 olika fonder ger inte nödvändigtvis bättre riskspridning än 3–5 breda, men det gör det svårare att överblicka ditt sparande.

Tips: håll det enkelt – en globalfond, en Sverigefond och eventuellt en räntefond täcker behoven för de flesta.

Fel konto kan kosta både i skatt och i administrationsavgifter. ISK och kapitalförsäkring är ofta smidiga för svenska sparare, medan vanlig depå beskattar vinster och utdelningar löpande.

Gör så här: välj konto utifrån hur du sparar och hur ofta du byter fonder. Här kan du jämföra olika Kontotyper.

När en tillgång stiger mycket i värde får den allt större påverkan på portföljen. Utan regelbunden ombalansering kan till exempel aktier bli en för stor andel efter uppgångar, medan räntor blir för liten – vilket gör att risken blir högre än du tänkt.

Gör så här: bestäm en målallokering (t.ex. 70/30 mellan aktier och räntor) och återställ balansen årligen eller när avvikelsen blir för stor. Vill du slippa göra det själv kan en blandfond eller fondrobot sköta ombalanseringen åt dig.

Att bara äga svenska tillgångar eller ignorera valutapåverkan kan göra ditt sparande mer sårbart.

Tips: sprid investeringarna globalt och kolla om fonden är valutasäkrad. En kombination av SEK och internationella innehav minskar risken.