Vad är ett investmentbolag?

Ett investmentbolag är som en färdig aktieportfölj. När du köper en aktie i bolaget blir du automatiskt delägare i många olika företag – utan att behöva välja själv. Investmentbolaget sköter köpen, försäljningarna och ägandet åt dig.

• Riskspridning: du får flera bolag i ett enda innehav.
• Aktivt ägande: investmentbolaget kan vara med och påverka hur företagen styrs.
• Utdelningar: många investmentbolag delar ut pengar från sina innehav till sina aktieägare.

Vill du lära dig mer? Börja med grunderna om aktier, se hur marknaden mäts i ett börsindex och jämför skillnaden mot en aktiefond.

Substansvärde (NAV) betyder värdet på investmentbolagets tillgångar minus skulder, delat på antalet aktier. Det visar vad varje aktie borde vara värd utifrån portföljen.

När du jämför aktiekursen med NAV kan du se om aktien är billigare eller dyrare än portföljens verkliga värde:

• Rabatt: aktien handlas under NAV. Du betalar alltså mindre än vad investmentbolagets innehav är värda per aktie.
• Premium: aktien handlas över NAV. Marknaden är beredd att betala extra, ofta för att bolaget har en stark historik eller anses ha duktiga ägare.

Exempel: Om ett investmentbolag har ett NAV på 100 kr per aktie men aktiekursen är 90 kr, innebär det en 10 % rabatt. Om aktien istället kostar 110 kr handlas den till 10 % premium.

När du analyserar investmentbolag kan det vara klokt att även titta på andra nyckeltal som P/E-tal, direktavkastning och P/B-tal. De ger en mer komplett bild av både värdering och utdelningsnivå.

Alla investmentbolag arbetar inte på samma sätt. Vissa är aktiva ägare som vill påverka företagen de äger, medan andra är mer passiva och nöjer sig med att äga aktier långsiktigt. Strategin kan också skilja sig beroende på vilken typ av bolag de investerar i.

• Noterade innehav: aktier i börsnoterade bolag. Dessa är lätta att köpa och sälja och enklare att värdera eftersom kurserna syns dagligen.
• Onoterade innehav: aktier i bolag som inte finns på börsen. Här kan potentialen vara större, men osäkerheten och risken också högre.
• Sektor- eller temafokus: vissa investmentbolag väljer att specialisera sig, till exempel på industri, teknik eller hälsa.

Vill du förstå strategierna bättre? Ett tips är att lära dig hur du läser en årsredovisning. Där kan du se vilka innehav bolaget har och hur de tänker kring sin långsiktiga strategi.

Både investmentbolag och fonder ger dig riskspridning genom att äga flera olika aktier i ett paket. Men de fungerar på olika sätt och har olika kostnader.

• Investmentbolag: är ett aktiebolag noterat på börsen. När du köper deras aktie blir du delägare i hela portföljen. De har ofta låga kostnader och kan utöva aktivt ägande genom att påverka företagens styrelser och strategier.
• Fonder: är en reglerad sparprodukt där du betalar en förvaltningsavgift. Fondförvaltaren sköter investeringarna, men som sparare har du inget direkt ägarinflytande i bolagen som fonden äger.

Båda alternativen kan passa i ett långsiktigt sparande. Vill du fördjupa dig? Läs mer om fonder och skillnaden mellan aktiv och passiv förvaltning.

Att investera i ett investmentbolag har flera styrkor men också vissa risker. Här är de viktigaste punkterna att ha koll på:

Fördelar: du får en färdig portfölj med bred riskspridning, ofta till låga kostnader. Många bolag arbetar dessutom med aktivt ägande, vilket kan bidra till att deras innehav utvecklas bättre. Flera investmentbolag har även en tradition av stabila utdelningar och ett långsiktigt fokus.

Nackdelar: aktien kan handlas med rabatt eller premium jämfört med substansvärdet, och detta kan variera över tid. Om portföljen domineras av några få stora innehav finns en koncentrationsrisk. Precis som alla aktier påverkas investmentbolag också av den allmänna marknadsrisken – går börsen ner, går ofta aktien ner.

När du köper aktier i investmentbolag behöver du också välja vilken kontotyp du vill spara på. De vanligaste är investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF). Båda beskattas med en schablonskatt på värdet i kontot, vilket gör det enkelt eftersom du slipper räkna på varje affär i deklarationen.

Det går även att äga aktier via en AF-depå (aktie- och fondkonto). Där beskattas vinster och utdelningar med 30 %, men du kan samtidigt kvitta förluster mot vinster – något som inte går i ISK eller KF.

Vilken kontotyp som är bäst beror på hur mycket du sparar, hur länge du planerar att äga aktierna och om du vill fokusera på utdelning. För långsiktigt sparande väljer de flesta ISK eller KF eftersom det är smidigt och skattemässigt fördelaktigt. Är du särskilt intresserad av att bygga en portfölj med utdelningar kan du läsa mer om olika utdelningsstrategier.